Forskning
Inom ämnet assyriologi pågår ett långsiktigt forskningsprojekt, som studerar användningen av skriftlig dokumentation i de historiska och arkeologiska sammanhangen i Främre orientens äldre kulturer ur ett flertal grundläggande perspektiv. Det sker en rekonstruktion och analys av de arkiv och bibliotek, vari man en gång förvarade de flesta av de omfattande fynden av kilskriftstexter skrivna på framför allt babyloniska, assyriska, sumeriska och hettitiska.
Specialstudier sker av två olika städer: den äldsta assyriska huvudstaden Assur har tidigare behandlats i några projekt, och ett motsvarande studium av den babyloniska huvudstaden Babylon pågår sedan några år. Samtidigt sker fortlöpande undersökningar av mer övergripande frågeställningar inom ämnet.
Professor : Olof Pedersén
Forskningsprojekt
Forskningsprojekt ledda av Olof Pedersén
Babylon: kilskriftsarkiv i ett historiskt och arkeologiskt perspektiv
I samarbete med Vorderasiatisches Museum i Berlin pågår inom ämnet assyriologi vid Institutionen för lingvistik och filologi ett forskningsprojekt om staden Babylon. En rekonstruktion sker av de arkiv med kilskriftstexter, som utgrävdes under de berömda tyska utgrävningarna ledda av Robert Koldewey åren 1899-1917. Omkring 6000 lertavlor med kilskriftstext, som påträffades under utgrävningarna, fördelas efter sina fyndplatser på ca. 50 arkiv i olika hus i staden. Dessa arkiv analyseras och datering, ägare och texttyper fastställs. Projektet är delvis bekostat av Vetenskapsrådet.
Babylon i Vorderasiatisches Museum Berlin
 Ishtarporten i Babylon 500-talet f.Kr. |
 Lejon i glaserat tegel från processionsgatan i Babylon 500-talet f.Kr. |
Fynden från de tyska utgrävningarna i Babylon kan beskådas i museerna i Berlin, Istanbul och Bagdad. I Vorderasiatisches Museum i Berlin är stora delar av processionsgatan och Ishtarporten uppbyggda.
Bakgrund om skriften
En stor del av det bevarade skriftliga materialet från första hälften av mänsklighetens historia utgörs av lertavlor med kilskrift från ca. 3000-200 f.Kr. Materialet (lera) i de hundratusentals bevarade lertavlorna gör att dessa i högre grad bevarats än de mer förgängliga skrivmaterialen (t.ex. papyrus eller pergament) i andra gamla kulturer. När en så stor del av det som skrivits finns bevarat har man speciella förutsättningar att studera den skriftliga dokumentationens funktion i Främre Orientens städer under dessa perioder.
Fyndgrupper av lertavlor med samma fyndplats och med ett innehåll i texterna som relaterar dessa till varandra definieras som rester av arkiv. Genom ett studium av sådana arkivrester kan en rad viktiga insikter erhållas om skriftens användning i den dåtida stadskulturen och om de historiska och sociala omständigheterna.
Arkivrekonstruktioner i Babylon
Projektet genomför en grundläggande rekonstruktion och studie av de omfattande arkiv av lertavlor med kilskriftstext, som utgrävts i den välkända staden Babylon. Syftet är dels att fördjupa vår förståelse av den skriftliga dokumentationens användning i äldre kulturer i ett större historiskt perspektiv, dels att lägga en god vetenskaplig grund för vidare forskning om staden Babylon.
Arbetet grundar sig på en rekonstruktion och preliminär analys av alla de arkiv av lertavlor med kilskriftstext från ca. 2000-200 f.Kr. som utgrävdes i Babylon under de berömda tyska utgrävningarna 1899-1917 men som på grund av moderna politiska problem (främst världskrigen och Tysklands delning) till övervägande del aldrig publicerats ordentligt. Resultaten av projektet blir grundläggande för ett kommande tyskt forskningsprogram med syfte att publicera hela materialet från Babylon.
Genom en preliminär filologisk och arkeologisk analys av de omkring 6000, till större delen ännu opublicerade, lertavlorna med kilskriftstext identifieras de uppskattningsvis 50 arkiv dessa texter en gång tillhört. Texterna dateras och deras innehåll kategoriseras. De offentliga institutioner och de viktigaste personer som ägde arkiv fastställs. På basis av detta material kan dels slutsatser dras om den skriftliga dokumentationens användning i Babylon i jämförelse med andra äldre städer, dels en preliminär analys utförs av de historiska och sociala förhållandena i staden.
De första resultaten av undersökningarna har publicerats i en monografi med titeln Olof Pedersén, Archive und Bibliotheken in Babylon: Die Tontafeln der Grabung Robert Koldeweys 1899-1917, i serien Abhandlungen der Deutschen Orient-Gesellschaft 25 (2005).
Ett resultat av publiceringen är att Freie Universität Berlin och Vorderasiatisches Museum Berlin planerar ett större internationellt forskningsprogram för att närmare studera och publicerad alla de kilskriftstexter, som behandlats i den nämnda publikationen.
Palatsarkivet i Babylon
Nästa steg omfattar en detaljerad analys och publicering av kilskriftstexterna i palatsarkivet i Nebukadnessars palats i Babylon. Ett stort antal lertavlor dokumenterar palatsets administration av naturalier, främst spannmål, daddlar och sesamolja. Texterna innehåller viktiga hänvisningar till skeenden av vikt för historia, språkforskning, ekonomi, kulturhistoria och Gamla testamentets exegetik. Bland de i dessa texter omtalade personerna ingår många sändebud från länderna i Mindre Asien, Egypten, Persien, vidare prinsar från Filistéen och Jojakin, den enligt Gamla testamentet (2 Kung. 24) av Nebukadnessar i exil bortförde kungen av Juda.
Lejon i glaserat tegel från processionsgatan i Babylon 500-talet f.Kr. Vorderasiatisches Museum Berlin
Digital modell av Babylon
En digital modell av Babylon är under utveckling. Både arkeologiska och textuella data används för den preliminära rekonstruktionen. Stadsutvecklingen illustreras på olika historiska nivåer. Modellen avses att gradvis göras tillgänglig på internet allteftersom arbetet fortskrider.
Främre Orienten i äldre tid på Google Earth
Ett geografiskt hjälpmedel för att finna de viktigaste arkeologiska fyndplatserna i Främre Orienten. Preliminära resultat läggs ut på internet och kan nerladdas här. För närvarande finns drygt 1900 fyndplatser markerade.
