| A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W XYZ ÅÄÖ | |
A | |
| Abduktion | Rörelse i riktning från medellinjen |
| Acetylcholine | Kemiskt ämne som fungerar som neurotransmittor i hjärnan och den neuromuskulära ändplattan Figur |
| ADEM | Akut disseminerad encefalomyelit |
| Adduktion | Rörelse i riktning mot medellinjen |
| ADL | Activities of daily living |
| Afasi | Språkrubbning |
| Afoni | Oförmåga att bilda ljud(vokalisera) |
| Agnosi | Oförmåga att känna igen det man ser, hör och känner |
| Agrafi | Förlust av skrivförmåga |
| AIDS | Aquired immune deficiency syndrome |
| Akalkuli | Störd förmåga att räkna |
| Akinesi | Rörelseförlamning. Hypokinesi - rörelsefattigdom |
| Aktionspotential | Sekventiell depolarisation av nervcellens membran som gör att en impuls fortleds längs membranet. |
| Alexi | Oförmåga att läsa |
| Amauros | Total blindhet |
| Amnesi | Minnesbortfall |
| Analgesi | Oförmåga att känna smärta |
| Anestesi | Känselbortfall |
| Anhidros | Upphävd svettningsförmåga |
| Anisokori | Sidoskillnad i pupillstorlek |
| Anopsi | Synfältsbortfall |
| Anosmi | Oförmåga att känna lukt |
| Apné | Andnindgstillestånd |
| Apraxi | Oförmåga till ändamålsenliga rörelser |
| Areflexi | Bortfall av senreflexer |
| Asteni | Brist på kraft och energi |
| Astereognosi | Oförmåga att identifiera föremål med känseln |
| Astrocyter | Den vanligaste gliacellen. Har många utskott som fäster på både blodkärl och nervceller. De har en stödjande funktion och är en del av Blod-hjärn barriären Figur |
| Ataxi | Störning av koordination |
| Atrofi | Förtvining, minskad storlek eller volym |
| AVM | Arteriovenös kärlmissbildning |
| Axon | Nervfiber.Ett utskott från nervcellen där en aktionspotential kan propageras i riktning från cellkroppen Figur |
| Upp | |
B | |
| Babinskis reflex | Babinski reflexen fås genom att stimulera utsidan av fotsulan. Neurologen börjar stimulationen vid hälen och går framåt till tårna. Babinskis reflex kännetecknas av att stortån sträcks ut och också av att övriga tår sträcka ut solfjädersformat. De flesta nyfödda är inte neurologiskt färdigbildade och visar därför Babinskis reflex. Vid stimulation av fotsulan sträcker de ut stortån. Många småbarn gör det också, och det är helt normalt. Babinskis reflex försvinner emellertid så småningom under småbarnstiden, och skall under normala omständigheter aldrig återkomma. En Babinski reflex hos ett äldre barn eller vuxen är onormalt. Det är ett tecken på problem i det centrala nervsystemet (CNS), förmodligen i den del som heter pyramidbanan (tractus pyramidalis). Osymmetrisk Babinskis reflex – när den finns på ena sidan men inte på den andra - är onormalt. Det är ett tecken inte bara på problem, utan hjälper till att sidobestämma problemet (visa vilken sida av CNS som är involverad), Babinskis reflex är känt under ett antal andra namn: plantar reaktionen (eftersom fotsulan är plantarytan av foten), tå eller stortå fenomenet, Babinskis fenomen eller tecken. (Det är fel att säga att Babinskis reflex är positiv eller negativ – den finns där eller saknas)Babinski, trots att namnet låter slaviskt, var fransman: Joseph Francois Felix Babinski (1857-1932). Han kommer aldrig att glömmas inom läkarvetenskapen tack vare reflexen som han fann. |
| Brakialgi | Smärta i armen |
| Brocas afasi | Se motorisk afasi |
| Bulbär | Lokaliserad till förlängda märgen |
| Bulimi | Abnormt stegrad hunger |
| Upp | |
C | |
| CBF | Cerebralt blodflöde |
| Cerebrum | Storhjärnan. Består av två hjärnhalvor som förbinds med hjärnbalken el corpus callosum. Vardera hjärnhalvan delas in i 4 lober; frontal- parietal- temporal- och occipitalloben. |
| CNS | Centrala nervsystemet Hjärna och ryggmärg och allt som finns innanför dura mater. |
| Commotio | Hjärnskakning |
| Corpus pineale | Tallkottkörteln, epifysen eller övre hjärnbihanget. Körtel belägen i mellanhjärnan (diencephalon) och är belägen i medellinjen posteriort i tredje ventrikeln där den vilar mellan de båda övre fyrhögarna. | Cortex | Hjärnbarken |
| CPP | Cerebralt perfusionstryck= Medelartärtryck - Intrakraniellt tryck |
| CRP | C-reaktivt protein, akutfasprotein |
| CVS | Cerebrovaskulär sjukdom |
| Upp | |
D | |
| DBS | Deep brain stimulation |
| Demens | Nedsättning av högre funktioner. |
| Dendriter | Ett långt utskott som för impulser mot cellkroppen Figur |
| Desinhibition | Frikoppling av normalt hämmade mekanismer |
| Desorientering | Bristande medvetenhet om situationen |
| Diadokokinesi | Snabba, alternerande rörelser |
| Diplopi | Dubbelseende |
| Distal | Läge längre bort från bålen |
| DOPA | Dihydroxifenylalanin en precursor till dopamin. Ges vid Parkinson i formen L-DOPA som omvandlas av enzymet DOPA-dekarboxylas till dopamin. Figur |
| Dopamin | En av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet där den förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar muskelrörelser och vakenhet. Upptäckten av dopamin som en neurotransmittor gjordes av den svenske neuroforskaren Arvid Carlsson. Figur |
| DT | Datortomografi |
| Dysartri | Artikulationsrubbning |
| Dysestesi | När känselstimulus upplevs obehagligt |
| Dysfagi | Sväljningssvårigheter |
| Dysfoni | Heshet |
| Dysforisk | Glädjelös sinnesstämning |
| Dysmetri | Svårighet att kontrollera en rörelses kraft och hastighet. En form av ataxi |
| Dystoni | Onormal muskeltonus (muskelspänning) |
| Upp | |
E | |
| EEG | Elektroencefalografi - Undersökning av hjärnan elektriska aktivitet |
| Elektromyografi | Undersökning av muskelcellernas elektriska aktivitet |
| EMG | Förkortning för elektromyografi |
| Encefalit | encephalitis, hjärninflammation |
| Encefalopati | Utbredd hjärnsjukdom |
| Ependymceller | Ependymcellerna klär hjärnans ventriklar Figur |
| Epifysen | Tallkottkörteln, corpus pineale |
| Eufori | känsla av välbefinnande |
| Expressiv afasi | Se motorisk afasi |
| Extension | sträckningsrörelse |
| Upp | |
F | |
| Fascikulationer | Spontan aktivering av motoriska enheter som leder till muskelspel under huden |
| Fibrillationer | Spontana urladdningar i muskelfibrer vid EMG |
| Flexion | Böjningsrörelse |
| Upp | |
G | |
| Gliaceller | Nervsystemets stödjeceller. Det finns flera olika sorters gliaceller. Astrocyter, Oligodendrocyter, Ependymceller och Mikroglia. Figur |
| GABA | Gamma-amino smörsyra(butyr-syra) |
| GCS | Glasgow coma scale. Internationell reaktionsgradskala |
| Upp | |
H | |
| Hemi- | Halv; Funktion eller egenskap i ena kroppshalvan |
| Hemianopsi | Halvblindhet; Halvsidigt synfältsbortfall |
| Hemipares | Halvsidig(ena kroppshalvan) förlamning/svaghet |
| Hemiplegi | Halvsidig(ena kroppshalvan) svår/total förlamning/ |
| 5-HIAA | 5-hydroxyindolättiksyra(acetic acid) |
| HIV | Humant immunbristvirus |
| Homonym | Lika för båda ögonen. Ex Homonym hemianopsi - halvsidig synfältsbortfall lika på båda ögonen Figur |
| 5-HT | 5-hydroxytryptamin(=serotonin) |
| HVA | Homovanillinsyra |
| Hyperestesi | Överkänslighet för vanliga känselstimulus |
| Hyperkinesi | Ofrivilligt ökade rörelser |
| Hypestesi | Nedsatt känsel |
| Upp | |
I | |
| IgA | Immunglobulin A |
| IgB | Immunglobulin B |
| IgG | Immunglobulin G |
| IgM | Immunglobulin M |
| Infantil | Barnslig, hos barn |
| Infratentoriell | Belägen nedom tentorium cerebelli Figur |
| Inhibitorisk | Hämmande, kan gälla synapser eller transmittorer |
| Intracerebral | Belägen i hjärnan |
| Intrakraniell | Belägen i skallkaviteten |
| Intratekal | I subaraknoidalrummet |
| Ipsilateral | Belägen i samma kroppshalva |
| Upp | |
J | |
| Juvenil | Ung, hos en ung person |
| Upp | |
K | |
| Katekolaminer | Benämningen på en grupp av kemiska ämnen som kommer från aminosyran tyrosin och som innehåller en amingrupp och en katekolgrupp. De tre mest vanligt förekommande katekolaminerna är dopamin, noradrenalin och adrenalin |
| Kaudal | Belägen nedtill. Närmare svansen. |
| Klonisk | Ryckvisa muskelkontraktioner |
| Koma | Medvetslöshet |
| Konfabulation | Utfyllnad av minnesluckor med påhittade förklaringar |
| Kontralateral | I andra kroppshalvan |
| Kortikal | Avser cortex - hjärnbarken |
| Kontusion | Kross- eller stötskada av kroppsvävnad |
| Kranial | Belägen upptill - närmare huvudet |
| Upp | |
L | |
| Lateral | Belägen längre bort från medellinjen |
| Lesion | Skada orsakad av trauma eller sjukdom |
| LP | Lumbalpunktion |
| Upp | |
M | |
| MAO | Monoaminoxidas |
| Medial | Närmare medellinjen |
| Melatonin | Hormon som tillverkas i corpus pineale. Kan påverka dygnsrytmen |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation |
| Mikroglia | Mikroglia finns i både vit och grå substans. Cellerna har sannolikt mest funktion vid skador eller infektioner i CNS. Figur |
| Mios | Sammandragen pupill |
| Mononeuropati | Funktionsstörning i enskild perifer nerv |
| Monopares | Svaghet/förlamning i en extremitet |
| Motorisk afasi | Uttalad reduktion av spontant tal. Bibehållen språkförståelse |
| MRT | Magnetisk resonanstomografi |
| MS | Multipel skleros |
| Mutism | Stumhet |
| Myasteni | Nedsatt muskelkraft vid neuromuskulär sjukdom |
| Mydriasis | Vidgad pupill |
| Myelopati | Nedsatt funktion i ryggmärgen |
| Myelit | Inflammation i ryggmärgen |
| Myopati | Funktionsstörning i muskler |
| Myotoni | Svårighet att slappna av en muskel efter kontraktion |
| Upp | |
N | |
| Neglekt | Bristande mevetenhet om den ena kroppshalvan vid skador i andra hjärnhalvans sensoriska del |
| Neuralgi | Smärta vid nervskada |
| Neurasteni | Brist på psykisk energi |
| Neuron | Nervcell Figur |
| Neuropati | Funktionsstörning i perifera nerver |
| Neurotransmittor | Kemiska substanser som gör att nervimpulser kan passera över synapsen |
| NSAID | Non steroid anti-inflammatory drug |
| Nystagmus | Ofrivilliga oscillerande ögonrörelser i horisontalplanet |
| Upp | |
O | |
| Obskuration | Synnedsättning under 10-30 sek, ofta kombinerat med tillfällig huvudvärk och lägesförändringar (ex framåtböjning). Obskuration = förmörkelse. |
| Oftalmoplegi | Utbredd ögonmuskelförlamning |
| Oligodendrocyt | Är den vanligaste gliacellen i vit substans och bildat myelin i CNS Figur |
| Upp | |
P | |
| Panhypopituitarism | Nedsättning av hypofysens samtliga funktioner |
| Parapares | Förlamning/svaghet i både benen |
| Paratoni | Ökad muskeltonus |
| Pares | Förlamning/svaghet |
| Paralys | Fullständig förlamning |
| Parestesi | Domning, stickning, myrkrypningar |
| Perception | Varseblivning |
| PET | Positron emissionstomografi |
| PML | Progressiv multifokal leukoencefalopati |
| Polydipsi | Abnormt stegrad törst |
| Polyneuropati | Funktionsstörning i många perifera nerver samtidigt |
| Pronation | Inåtrotation av handen eller foten |
| Proprioception | Impulser från muskelspolar och senorgan etc |
| Proximal | Belägen närmare bålen |
| Pseudobulbär | Pontina symtom pga nervbaneskad aovan pons |
| Psykogen | Mekanismen är psykisk |
| Upp | |
Q | |
| Upp | |
R | |
| Rigiditet | Ökad muskeltonus vid tex Parkinsons sjukdom |
| Rizopati | Rotsyndrom - smärta med utbredning i en nervrot |
| RLS 85 | Reaction level scale 85. Reaktionsgradskala som används i Sverige |
| Rostral | Belägen närmare näsan(näbben) |
| Upp | |
S | |
| Sackad | Snabba blickrörelser |
| Sensibilitet | Känsel |
| SEP | Sensory evoked potentials |
| Serotonin | 5-hydroxytryptamin. 5-HT. En transmittor och hormon En transmittor och hormon som tillverkas från aminosyran tryptopfan |
| SIADH | Syndrome of inappropriate ADH secretion |
| SLE | Systemis lupus erythematosus |
| Spasticitet | Ökad muskeltonus vid skador på nedåtstigande kortikospinala banor |
| SPECT | SWingle photon emission computed tomography |
| Spinal | Avseende ryggmärgen |
| Sprouting | Utväxt av nya nervfiberutskott efter axonskada |
| SSPE | Subakut scleroserande panencefalit |
| Stereognosi | Förmågan att känna igen ett föremål med känseln |
| Strabism | Skelning |
| Stridor | Ansträngd andning pga luftvägshinder |
| Supination | Utåtrotation av handen eller foten i dess längsaxel |
| Supranukleär | Symtom pga skada centralt om en nervcellkärna |
| Supratentoriell | Belägen ovanför tentorium cerebelli Figur |
| Synaps | Specialiserad förbindelse mellan ett neurons axon till en annan målcell(neuron eller dendrit). Figur 1 Överföringen sker vanligen genom att en transmittorsubstans frigöres i mellanrummet mellan det pre-synaptiska och det postsynaptiska membranet. Figur 2 |
| Synkope | Svimning |
| Upp | |
T | |
| Takyfylaxi | Snabb minskning av läkemedels effekt vid upprpad dosering |
| Tallkottkörteln | Corpus pineale, Epifysen |
| Tetanisk | Ihållande krampartad muskelkontraktion |
| Tetrapares | Förlamning i alla fyra extremiteter |
| TIA | Transitorisk ischemisk attack. Övergående ischemiska symtom med en duration < 24 timmar |
| Tinnitus | Öronsus |
| TNS | Transkutan nervstimulering |
| Tonisk | Ihållande muskelkontraktion |
| Tonus | Grad av muskelkontraktion |
| Tremor | Skakning, darrning |
| Upp | |
U | |
| Upp | |
V | |
| VEP | Visual evoked potentials |
| Vertigo | Yrsel |
| Visus | Synskärpa |
| Upp | |
W | |
| Upp | |
XYZ | |
| Upp | |
ÅÄÖ | |
Hem Copyright © Hans Bolander