Vetenskap och vidskeplighet

Av Per Svensson, kulturchef på Expressen

Sänt i "Tankar för dagen", P1, 031006. Återges här med författarens tillstånd.

I somras opererades jag för grå starr.

Det var mirakulöst.

Starren hade lagt sig som en smutsig slöja över en sedan barndomen extrem närsynthet. Mot slutet, före operationen, trevade jag mig runt i en halvt upplöst värld där bokstäverna på boksidorna förvandlats till smutsränder och ansiktena jag mötte flöt ut i flottfläckar.

Sedan opererades vänsterögat på universitetssjukhuset i Malmö. Själva operationen var över på några minuter. En duk över ansiktet. En stark ljusstråle. Sedan var det klart.

Tillsammans med min fru åkte jag direkt efter operationen ner till kaféet vid Kallbadhuset på Ribersborgsranden för att fika. Mer ansträngande än så hade inte ingreppet varit.

Resultatet var desto mer dramatiskt. När jag blundade med högerögat och tittade med det vänstra opererade ögat var världen ny. Slöjan hade slitits bort. Färger och former framträdde allt klarare, allt skarpare.

Och märkligast av allt. Också närsyntheten var, i det närmaste, borta. Jag kunde läsa och se på TV utan kontaktlins.

Mirakulöst.

Nu väntar jag på att få också högerögat opererat. Under tiden kan jag byta värld genom att växelvis sluta ögonen. Tittar jag med vänster öga är världen ljus och och ren. Tittar jag med höger öga blir världen suddig och nikotingul. Det är en lite märklig upplevelse, med smått filosofiska implikationer. Mycket konkret får jag bekräftat att man aldrig säkert kan veta hur verkligheten v e r k l i g e n ser ut. Verkligheten är en teaterföreställning scenograferad av våra sinnen.

Men det betyder inte att det är omöjligt att utforska verkligheten, fälla välgrundade omdömen om den, förändra och förbättra den. Det är vad vetenskapen ägnar sig åt. Min, och oräkneliga andra svenskars, starroperation - på en och samma gång mirakel och odramatisk sjukhusrutin - är ett av oräkneliga exempel på vetenskapens förmåga att lyfta människan ut ur mörker och grådask, ut i ljuset.

Det känns viktigt att få säga det - att få bekänna sig till tron på förnuftet, forskningen, framsteget. Det känns viktigt därför att så många tecken tyder på att i synnerhet yngre svenskar hyser ett allt mindre intresse och ett allt svagare förtroende för naturvetenskapen, tekniken och den vetenskapliga världsbilden. Att "känna", "uppleva" och "tycka" blir viktigare än att "undersöka" och "tänka".

Då förvånar det inte att mer än en fjärdedel, 28 procent, av de svenska 15-19-åringarna, enligt en undersökning utförd av forskarna Sören Holmberg och Lennart Weibull, inte ser någon skillnad mellan vetenskap och astrologi. Dagens Nyheters förre chefredaktör Hans Bergström kommenterade i somras undersökningen i en krönika med rubriken "En ny generation vidskepliga".

Ur ljuset stiger vi mot det luddiga grådasket, in i en kultur drabbad av starr.

• Uppsala University
  • Dept. Neuroscience
    • Unit of Pharmacology
      • Dan Larhammar