Forskning för kliniker 

Observera att anvädning av dessa instrument förutsätter goda kunskaper om psykometri och metod.
Innan du som kliniker/forskare väljer att använda dig  av någon av instrumenten rekommenderas du att läsa de artiklar som tar upp dessa instruments psykometriska egenskaper.
Varje rekommenderat frågefomulär beskrivs i korthet här. Information om dessa instruments psykometriskka egenskaper, på svenska, kommer att läggas in på hemsidan i mån av tid.

Obervera att villkoret för användning av dessa instrument är att man har adekvat professionell kompetens samt att referenserna anges i all publikation där dessa instrument förekommer. Tid och empiriska granskningar framhäver de brister som olika instrument har. Därför bör det förväntas att dessa frågeformulär ändras och modifieras över tid.

Nedan följer rekommendationer, korta beskrivningar av varje formulär och längst ner kan man ladda ner respektive frågeformulär i pdf.format. För att kunna öppna dokumenten i din dator behöver  du ha programmet Adobe Acrobat Reader eller annat program som klarar att hantera så kallade psf-filer. Om du saknar programmet Acrobat Reader kan du skaffa den gratis på Adobe hemsida.

För behandlingsutvärdering rekommenderas Eating Disorders Examination-Questionnaire.

För kartläggning av ätstörningar rekommenderas Survey for Eating disorders. Du kan läsa mer om instrumentet i den artikel som har publicerats i European Eating Disorders Review.

För kartläggning av kroppsmissnöje och för att utvärdera effekten av behandlingen på denna variabel rekommeras Body Shape Questionnaire.
Hög grad av missnöje med kroppen är en variabel som ofta predicerar återfall efter avslutad behandling. En effektiv behandling bör leda till acceptans av kropp och vikt.

Låg självkänsla är en riskfaktor för utveckling av ätstörningar. Behandling bör leda till en höjning av självkänslan. Den kan med fördel mätas med Self-Concept Questionnaire.

För kartläggning av uppfattat socialt stöd från familjen och från vännerna rekommenderas Perceived social support (familjeversion och kompisversion).

Eating Disorders Examination-Questionnaire, EDE-Q
EDE-Q är frågeformulärformatet (Fairburn & beglin, 1994) av EDE-intervjun (Cooper & Fairburn, 1987). Till skillnad från många andra frågeformulär har EDE-Q en klart angiven tidsram när man svarar på frågorna (de senaste fyra veckorna). Fördelen med självskattningsformuläret framför EDE-intervjun är att det inte kräver specifik träning och utbildning, vilket är fallet för intervjun. Dessutom är den tidsbesparande. EDE-Q har visat på goda psykometriska egenskaper i flera studier (t ex. Fairburn & Cooper, 1987; Carter, Aime´, & Mills, 2001). Utöver information om Frekvens av hetsätning och kompensatoriska beteenden (självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel och överdriven träning) producerar EDE-Q, precis som i dess intervjuformat, fyra delskalor:

Restriktivt ätande (Restrain): Denna delskala ger ett mått på graden av restriktivt ätande, både vad gäller mängd och näringsinnehåll. Frågorna avser att ta reda på till exempel hur patienten avstått ifrån att äta under långa perioder i försök att påverka sin vikt/figur, eller i vilken utsträckning han/hon avsiktligt undviker vissa typer av mat med till exempel högt kaloriinnehåll.

Bekymmer över ätande (Eating concern): Denna delskala avser mäta upptagenhet av tankar kring mat och ätande samt ångest och/eller skuld efter att man ätit något.

Figurfixering (Shape concern): Den avser mäta hur pass upptagen patienten är av tankar om och missnöje med sin figur. Frågorna rör hur ofta patienten känner sig tjock eller hur ofta han/hon känner sig orolig för att gå upp i vikt.

Viktfixering (Weight concern): Denna delskala avser mäta upptagenhet av tankar om vikten. Både hur ofta patienten har en önskan att gå ner i vikt och hur ofta han/hon har svårt att koncentrera sig på andra pga den höga frekvensen av tankar kring vikten. Dessutom fånga delskalan in hur den egna vikten påverkar hur man ser på sig själv.

Utöver dessa delskalor kan även en totalpoäng beräknas som ger en indikation på svårighetsgrad av ätstörningen ifråga. Det finns en del normer för ungdomar och vuxna som finns i relaterade artiklar att läsa.
Referenser:
Fairburn, C. G., & Beglin S. J. (1994). The assessment of eating disorders: Interview or self-report questionnaire? International Journal of Eating Disorders, 16, 363-370
Fairburn, C. G., & Cooper, Z. (1993). The eating disorders examination (12th edition). In C. G. Fairburn & G. T. Wilson (Eds.), Binge eating: nature, assessment and treatment (pp. 317-331). New York: Guilford Press

Observera att från och med 20090316 finns EDE-Q version 6.0 tillgänlig via denna hemsida.  Version 6.0 är en revidering av version 4.0 som tidigare har funnits här och som använts internationellt. Nu är det dags att gå över till version 6 som har ännu bättre psykometriska egenskaper. Kodning av EDE-Q version 6 är enligt följande:

EDE-Q version 6.0 består av 28 frågor, samt tre tilläggsfrågor som rör vikt, längd och menstruation.
EDE-Q ger fyra delskalor och dessa räknas ihop enligt följande:

“Restraint” = (fråga1+fråga2+fråga3+fråga4+fråga5) delat med 5
“Eating concern” = (fråga7+fråga9+fråga19+fråga 20+fråga21) delat med 5
“Shape concern”= (fråga6+fråga8+fråga 10+fråga11+fråga23+fråga26+fråga27+ fråga28) delat med 8
“Weight concern”=(fråga8+fråga12+fråga22+fråga24+fråga25) delat med 5

Observera att fråga 8 ingår I två delskalor, både den om bekymmer over figur och delskalan om bekymmer over vikt.

Man kan också få fram ett totalvärde på EDE-Q genom att summera medelvärdet på delskalorna och dela dessa med 4.

Om svar på några frågor fattas på EDE-Q kan man ändå få fram ett värde genom att summera svar på de frågor som besvaras och dela med antalet besvarade frågor. Detta är dock okej så länge mer än hälften av frågorna är besvarade.

EDE-Q ger även data på frekvensen av vissa kärnbeteenden (t.ex. hur ofta man hetsäter eller kräks).Dessa används separat.

Viktigt är också att komma ihåg att EDE-Q inte bör ensamt användas för att diagnostisera ätstörningar. Reliable diagnostisering av ätstörningar kräver en klinisk intervju. Se Eating Disorders Examination Interview.

------------------------------------------------------------------------------------------



Survey for Eating disorders (SEDs)
SEDs är en vidareutveckling av ett frågeformulär som utvecklades av K G Götestam och Stewart Agras. Den består av 39 frågor som hjälper till att kartlägga förekomsten av ätstörningar, både aktuella och tidigare utifrån den senaste versionen av den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen (DSM-IV). Den kan kortas ner till 18 frågor om man är intresserad av enbart diagnostiska frågor. Övriga frågor ger en bred bild av vad som triggade igång ätstörning, vad kännetecknar hetsätningsepisoderna, förekomst och arten av bantning (restriktion) etc. SEDs har visats äga goda preliminära psykometriska egenskaper.
Referenser:
Ghaderi, A., & Scott, B. (2002). The preliminary reliability and validity of the Survey for Eating Disorders (SEDs): A self-report questionnaire for diagnosing eating disorders. European Eating Disorders Review,10, 61-76.
Götestam, K. G., & Agras, W. S. (1995). General population based epidemiological study of eating disorders in Norway. International Journal of Eating Disorders, 18, 119-126.

------------------------------------------------------------------------------------------

Body Shape Questionnaire (BSQ)
BSQ mäter graden av missnöje med figuren, i synnerhet den fenomenologiska upplevelsen av att känna sig tjock. Den har visat på mycket goda psykometriska egenskaper.
Referenser:
Ghaderi, A.  & Scott, B. (2004). The reliability and validity of the Swedish version of Body Shape Questionnaire. Scandinavian Journal of Psychology, 45,
Cooper, P. J., Taylor, M. J., Cooper, Z., & Fairburn, C. G. (1987). The development and validation of the Body Shape Questionnaire. International Journal of Eating Disorders, 6, 485-494.
Dowson, J., & Henderson, L. (2001). The validity of a short version of the body shape questionnaire. Psychiatry Research, 102, 263-271. 319–324

------------------------------------------------------------------------------------------

Self-Concept Questionnaire (SCQ)
SCQ utvecklades av en psykiater i Oxford pga bristen på ett formulär som kunde ge en mångdimensionell bild av självkänslan. Ett gediget arbete resulterade i SCQ som visat på goda psykometriska egenskaper.
Referenser:
Ghaderi, A. (In Press). Psychometric properties of the Swedish version of Self-concept Questionnaire. European Journal of Psychological Assessment.
Robson, P. J. (1988). Self-esteem--a psychiatric view. British Journal of Psychiatry, 153, 6-15.
Robson, P. (1989). Development of a new self-report questionnaire to measure self esteem. Psychological Medicine, 19, 513-518.


Perceived Social Support (PSS)
PSS mäter den subjektiva upplevelsen av att ha socialt stöd och anses vara någon i gemenskapen som andra vänder sig till för att få stöd. Den består av två skalor, varav en fouserar på uppfattat stöd från familjen och den andra avser mäta hur pass stort stöd man tycker sig ha från sina vänner. PSS har visat sig ha mycket goda psykometriska egenskaper.
Referenser:
Procidano, M. E., & Heller, K. (1983). Measures of perceived social support from friends and from family: Three validation studies. American Journal of Community Psychology, 11, 1-24.

------------------------------------------------------------------------------------------

Ladda ner frågeformulären:
Eating Disorders Examination-Questionnaire, EDE-Q
Eating Disorders Examination-Questionnaire, EDE-Q version 6.0
EDE-Q för ungdomar, EDE-QUngdom
Body Shape Questionnaire (BSQ)
Self-Concept Questionnaire (SCQ)
Perceived Social Support (PSS)
Survey for eating disorders (SEDs-R)
några av ovanstående instrument samt andra insturment finns också att ladda ner på hemsidan för kunskapscentrum för ätstörningar på
http://www.atstorning.se/

Informationsblad om hur man kodar och tolkar frågeformulären. (Obs! Det som finns i denna bland gällande EDE-Q handlar om den tidigare versionen av EDE-Q (version 4.0). Kodning av den nyaste varianten av EDE-Q finns beskrivet ovan!)

---

© Ata Ghaderi/ UPPSALA UNIVERSITET, 2009
e-mail för kontakt: ata.ghaderi@psyk.uu.se 
URL: www.psyk.uu.se/hemsidor/Ata.Ghaderi/instrument.html