Bulimia nervosa

Bulimia nervosa (BN) förekommer hos ca 2% av kvinnor och yttrar sig i återkommande perioder av hetsätning då patienten äter betydligt större mängder föda än vad som kan anses normalt och upplever sig samtidigt ha förlorat kontrollen över ätandet.
Episoder av hetsätning åtföljs av olämpligt kompensatoriskt beteende i form av  fasta, missbruk av laxermedel, urindrivande medel, självframkallad kräkning och/eller överdrivet motionerande.

I likhet med anorexia nervosa är den drivande faktorn i BN ett starkt missnöje med vikt/figur, låg självkänsla och en rad andra psykosociala faktorer som leder till flera onda cirklar, t ex mellan bantning och överätning/hetsätning och mellan överätning och kompensatoriskt beteende som tillsammans med oundvikliga biologiska mekanismer vidmakthåller störningen.

Jämfört med anorexipatienter upplever personer med BN vanligen en högre grad av psykopatologi med impulsivt beteende, sämre anpassningsförmåga, mer framträdande depressiva symptom och ökad risk för självmord och drogmissbruk. Hos både grupperna är irritation, depressivitet och tvångsmässighet vanligt förekommande. Ätstörningar medför också ett flertal risker för kroppshälsan. Bland dessa märks tandskador, benskörhet, intermittent ödem och rubbad hjärtrytm.

Diagnostiska kriterier för Bulimia Nervosa enligt DSM-IV är:

A. Återkommande episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av 1 och 2:

1. personen äter under en av gränsad tid ( t e x inom två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständig
2. personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).

B. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t e x  självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven motion.

C. Både hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet förekommer i genomsnitt minst två gånger i veckan under tre månader.

D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

E. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

BN kan vara av två typer:
1. Med självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang.
2. Utan självrensning: under den aktuella episoden av bulimia nervosa har personen använt andra olämpliga kompensatoriska beteenden som fasta eller överdriven motion, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang.

BN debuterar i regel i högre åldrar jämfört med Anoreixa nervosa. Den typiska debutåldern är mellan 16 och 19. I de flesta fall börjar BN efter en bantningsperiod som är tillräckligt rigid och långdragen för att skapa kognitiv  upptagenhet av mat och ätande. Detta i kombination med vissa risk faktorer (t ex låg självkänsla, missnöje med vikten/figuren och en klar tendens att använda sig av undvikande coping) kan lägga grunden för utveckling av BN.
 

Behandling

Det finns ett stort antal empiriska studier om behandling av BN. Två skilda former av psykologiska behandlingar har visat på goda effekter i kontrollerade randomiserade studier. Dessa behandlingar är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT). Eftersom KBT visar på snabbare effekt, vilket minskar patientens lidande avsevärt snabbare, anses KBT var förstahandsbehandlingen vid BN. För mer detaljerad beskrivning av KBT för BN se sidan om behandling .

---

e-mail för kontakt: Ata.Ghaderi@psyk.uu.se
URL: www.psyk.uu.se/hemsidor/Ata.Ghaderi/BN.html